Bygga om
Bostadsrättsinnehavaren har, enligt Bostadsrättslagen och föreningens stadgar, ansvar för att lägenheten hålls i ett bra skick. Detta brukar uttryckas så att bostadsrättsinnehavaren har ansvar för det inre underhållet. Det är många projekt på gång just nu och fler lär tillkomma. Det är då viktigt att tänka på en del saker. Innan en startar.
Ibland vill man som lägenhetsinnehavare genomföra större renoverings- eller ombyggnadsarbeten. Då är det viktigt att känna till att en hel del åtgärder kräver tillstånd av föreningen. Ibland fordras dessutom bygganmälan av Nacka stadsbyggnadskontor. Självklart måste man ha fått sådana tillstånd innan man påbörjar ombyggnationen. På Stadsbyggnadskontorets hemsida finns förteckning över vad som fordrar bygglov respektive bygganmälan.
När behövs tillstånd av föreningen?
Större ombyggnationer kräver att man har fått (skriftligt) tillstånd av styrelsen.
Ska man göra något som fordrar bygganmälan eller bygglov av Stadsbyggnadskontoret måste man också alltid ha tillstånd från styrelsen.
Exempel på ombyggnad som kräver tillstånd är sådant som påverkar bärande konstruktioner (golv, vägg, tak), vattenledningar, avlopp eller el-central.
Hur får man tillstånd – föreningens rutiner
Ansökan om tillstånd för ombyggnad lämnas skriftligen till styrelsen via mail till brfjakobsdal@hotmail.com.
Till ansökan ska bifogas fackmannamässiga ritningar (som tydligt visar vad som ska göras). Om åtgärden kräver bygganmälan hos Nacka Stadsbyggnadskontor ska kopia av deras beslut också bifogas ansökan.
Styrelsen har möjlighet att ställa villkor i ett tillstånd. Ett vanligt sådant villkor kan vara att lägenhetsinnehavaren ska lämna in en ny så kallad relationsritning efter genomförd ombyggnation.
På vilka tider får man bygga om?
Ombyggnadsarbeten (buller) får endast förekomma på följande tider:
Vardagar: klockan 07.00-18.00
Helgfri lördag och söndag: klockan 11.00-18.00
Övriga tider och på helgdagar är inga störande arbeten tillåtna.
Informera grannar i god tid vid störande arbeten, exempelvis genom anslag i porten. Innebär ombyggnationen mycket buller ska anslag även sättas upp i angränsande portar eftersom borrljud sprids lång väg. I bostadsrättslagen heter det att iakta sundhet, ordning och gott skick.
Den som anlitar hantverkare är ansvarig för att hantverkarna känner till - och också följer - de regler som gäller i vår förening. Detta gäller oavsett om du själv har flyttat in i lägenheten eller ej.
Lägenhetsinnehavarens ansvar
Den som bygger om sin lägenhet har alltid ansvaret för skador som uppstår vid denna ombyggnad och kostnader för dessa - både i den egna och andras lägenheter.
Föreningen ställer aldrig krav på entreprenören utan det är medlemmen som får stå till svars om fel skulle uppstå.
Den som bygger om måste på egen bekostnad, och skyndsamt (inom en vecka) transportera bort allt byggavfall till någon av stadens återvinningscentraler (ÅVC). Den som bygger om får inte lämna byggavfall i föreningens återvinningsrum.
Toalett- , dusch- och badrum
Vid utbyte av kakel, golvmaterial, etc. ska styrelsen informeras.
Om fuktspärren bryts i ett våtutrymme, måste ny fuktspärr ovillkorligen skapas. Denna ska vara gjord av godkänd fackman.
Ansvaret ligger hos boende att se till att det blir fackmannamässigt utfört och enligt gällande regler. Därför ska medlemmen se till att entreprenören har badrumscertifiering samt att de lämnar dokumentation på arbetet. Dokument finna att hämta på Konsumentverkets hemsida. www.konsumentverket.se
El-arbeten
Alla el-arbeten ska utföras av behörig elektriker. Ledningar och annat el-material som får ny dragning eller inte ska användas vid exempelvis nedtagning av en vägg, måste hanteras på ett fackmannamässigt sätt.
Radiatorer (värme-element)
Radiatorer får inte flyttas eller avlägsnas, då det kan uppkomma skador på fastigheten och det finns friskluftsintag bakom många radiatorer som varken kan täckas för eller flyttas utan att rubba fastighetens ventilation. Värmeledningarna (vattenledningarna) i huset är dessutom sammankopplade mellan olika våningsplan.
OBS! Radiatorerna tillhör fastigheten, dvs de är inte den enskilde lägenhetsinnehavarens egendom.
Spiskåpor och spisfläktar
Fastighetens ventilation är av typen ”frånluftssystem”. Det betyder att friskluft tas in via ventiler vid lägenhetens fönster. Via fläktar på taket sugs luften ut genom ventilerna i badrum, wc, klädkammare och kök (spiskåpan). I spiskåpan finns ingen fläkt. I stället finns ett spjäll som styrs av en timer, det vill säga en anordning som gör att man kan öka utsuget vid behov.
Vill man byta spiskåpa finns två alternativ.
Alternativ 1:
Man byter den befintliga spiskåpan till en ny av samma typ, dvs. kåpa utan fläkt, med ett spjäll som kan forceras.
Alternativ 2:
Man installerar en spiskåpa med kolfilterfläkt.
För att kolfilterfäkt ska vara tillåtet krävs två saker.
a) Fläkten får absolut inte anslutas direkt till ventilationsröret.
b) Ett "begränsnings-don" måste monteras på ventilationsrörets mynning (av samma typ som finns i badrum, klädkammare, wc, etc.).
Om man ansluter en fläkt (kolfilter eller motordriven) direkt till ventilationsröret rubbar det balansen i fastighetens ventilationssystem. Detta leder till att matos sprids till andra lägenheter genom ventilationsrören. Om du som beostadsrättsinnehavare monterat en felaktigt fläkt kommer du att behöva bekosta en ändring av detta.